Ropet från avgrunden

Foto: Fabian Björnstjerna

Nu är det rotfruktssäsong och det finns mängder av fina rotisar att frossa i. Men vilken rot är det som är minst populär och ropar från botten av rotfruktslådan? Smaken är ju som bekant delad men den som väljs först i laget måste ju 9 gånger av 10 vara morötterna – söta, användbara och populära i alla åldrar och anrättningar? Okej, potatisen är också populär men kanske inte lika älskad? Majrovan och kålrabbin skulle nog många låta vara, inte beroende på avsky utan snarare för att man inte vet vad man ska göra av dem. Kanske är det palsternackan som får ligga kvar och skrumpna? Fast den är ju ändå rätt söt och inte så stor. Nej, jag skulle tro att kålroten är den rotfrukt som ligger risigt till.

Kålroten har en lite muggig smak utan tydlig sötma och med en kompakt, nästa lite träig konsistens, som gör att den inte brukar ätas rå. Rotmos är väl kanske den mest kända maträtten där kålrot används men allvarligt talat, är det särskilt gott? Rotmos är helt ointressant i min mun åtminstone om man lagar det på traditionellt vis. Betydligt godare är att göra en finsk kålrotslåda och jag tror det beror på att finnarna noterat två av tre viktiga saker som har med kålrot att göra. För det första utvecklas smaken enormt om man tillsätter lite sötma. I kålrotslådan är det sirap (men honung, farinsocker, kokossocker eller karamelliserat socker går lika bra) som får kålroten att blomma upp och gå vidare i livet. Finnarna har också fattat att kålroten behöver fett, även om jag är av åsikten det räcker med att steka kålroten i smör, inte dränka den i grädde även om att det kan vara gott emellanåt. Den tredje och sista pusselbiten som hjälper kålroten att lyfta är syran. Gärna mjuk syra från någon citrusfrukt eller lite mer robust syra från vinäger eller ättika. Någon liten droppe räcker.

Testa så här: skär kålrot i bitar. Smaka. Stek resterande bitar i en stekpanna i smör på medelvärme tills de är al dente, mellan 5-10 min beroende på storlek. Salta och smaka. Smaksätt med lite sötma i form av honung eller lönnsirap och några droppar apelsinsaft. Smaka! Gott eller hur? Vill du nu gå vidare till nivå två kan du låta riven ingefära, finhackad chili, rostade kumminfrön eller hackade färska örter ge smak. Kanske riva över en god pecorino eller lite fetaost? Är vi nu överens om att kåroten inte är den som behöver vara den som ligger kvar och skrumpnar.

Receptet har tidigare varit publicerat på Fazers hemsida. Där hittar du fler vardagsrecept.

Tortilla med sirapsstekt kål, västerbottenkräm och picklad rödlök
En ”svensk” tortilla på tunnbröd. Välj svamp efter säsong och plånbok. Syran kommer från den picklade löken och citronskalet. Vill du öka på proteinet (finns lite i svampen och ostkrämen) och få en bättre näringsbalans kan du gärna servera en ärtkräm – varm eller kall – gjord på gula ärter, kikärter eller stora vita bönor till.
4 portioner

1 vitlöksklyfta
300 g svamp, t ex skogschampinjoner och kantareller
400 g kålrot
2 msk lönnsirap eller sirap
skalet från 1 citron
8 st salladsblad
4 st sviktat tunnbröd eller tortillabröd
smör till stekning
salt
hackad bladpersilja till garnering

Picklad rödlök
1 msk ättikssprit 12 %
2 msk socker
3 msk vatten
1 stor rödlök

Ostkräm
75 g Västerbottensost
3 dl matyoghurt 10 %
1 msk olivolja
svartpeppar

Blanda samman ättika, socker och vatten till den picklade rödlöken. Rör tills sockret löst sig. Skala och skiva rödlöken tunt. Lägg löken i lagen och låt dra i minst 5 min, gärna 30 min. Riv osten grovt och blanda med yoghurt och olivolja. Smaka av med peppar. Skala och finhacka vitlöken. Rensa och skiva ev. svampen. Stek vitlök och svamp i smör tills svampen är gyllenbrun. Lägg åt sidan. Skala och tärna kålroten. Stek den al dente i smör ca 4 min. Tillsätt sirapen och rivet citronskal och låt sirapen koka in något. Smaka av med salt. Lägg sallad, svamp, kålrot på ett tunnbröd. Toppa med ostkräm, picklad rödlök och hackad bladpersilja.

Receptet har tidigare varit publicerat på Fazers hemsida

 Skriv ut