Jag gillar när alla i familjen kan äta samma sak och detta samma inte är korv eller köttbullar. Och så gillar jag när jag kan fuska fint. Båda två sakerna faller in under det här “bibimbap” receptet. Jag använder “” för det är inte på något vis äkta, det är riktigt redigt fusk. Men det blir gott och det är hyfsat lättlagat. Fusket kan genomföras tack vare Tistelvinds syrade grönsaker. Du har säkert gått förbi dem tusen gånger och tänkt vem tusan köper de där helylleburkarna. Nu vet du. Och efter den här införsäljningen så kanske det är du som stannar nästa gång och plockar på dig en burk. Jag gillar morötterna och rödkålen bäst.
Bibimbap är en koreansk rätt som ungefär kan liknas vid en pyttipanna eller en tapas med många små rätter. Ordet betyder mixad måltid och det är precis vad det är. På en hög med ris läggs olika syrade och marinerade grönsaker, kanske lite strimlat kött eller kyckling, ett stekt ägg och en härlig chilisås. Jag toppade även med Gomasio som är en kusin till Furikake (den där goda japanska sesamfröblandningen som du ska köpa av märket Sanchi) för att jag gillart. Du kan självklart ta lite vanliga rostade sesamfrön. Det är bra om du har risvinäger, soja, vitlök och sesamolja men precis som med allt fusk så finns det inte någon rätt väg – du får fuska precis som du vill. Bara det blir gott.
Snabblagad “bibimbap”
2 dl ris, jag tog rött ris inköpt på en asiatisk affär 500 g kycklingfilé/lår eller tofu 2 vitlöksklyftor 1 krm socker 2 msk soja, ljus, gärna Tamari* 2 msk risvinäger 1,5 msk socker 70 g bladspenat 0,5 st gurka 100 g böngroddar 1 tsk sesamolja 4 st ägg Tistelvinds syrade grönsaker Gomasio eller Furikake till garnering Srirasha eller Gochujang chilisås (den första är thailändsk, den senare koreansk och sötare) salt och olja till stekning (ej sesamolja)
Sätt först på riset enligt anvisning på förpackningen. Skär kycklingen eller tofun i mindre bitar och finhacka vitlöken och blanda dem båda med socker och soja i en skål. Låt marinera ca 15 minuter medan du gör följande: Rör ihop vinäger och socker tills sockret har löst sig i en skål. Skala gurkan och ta bort kärnhuset. Skär den i halvmånar och lägg den i en annan skål. Lägg spenaten i ytterligare en skål. Fördela vinägerblandningen över de två. Krydda med salt. Blanda böngroddarna med sesamolja i ytterligare en skål. Krydda med salt. Stek kycklingen eller tofun i olja. Ta upp den och stek därefter äggen. Lägg upp riset på tallrikar och fördela de 3 marinerade grönsakerna, syrade grönsaker och kyckling på. Toppa med sesamfrön och chilisås.
*Tamari är en japansk soja som beskrivs som äkta, dvs den är gjord på fermenterade sojabönor och lagrad, upp till ett år. Den är jättegod att marinera både kött och fisk i. Prova t ex att snabbmarinera lax, ca 30 min innan stekning i Tamarisoja.
Sverige måste vara en av de länder som ger ut flest magasin per näsa. I morse läste jag dock att det snart kommer att bli några färre då Bonnier lägger ned Laga lätt, Yourlife och Visage. DN och Resumé har notiser om detta men samtidigt så säger Bonniers Tidskrifters VD Ulrica Saxon att beslutet om Laga Lätt inte är klubbat.
Att lägga ned Laga Lätt kan tyckas märkligt då tidningen har en TS-upplaga på över 40 000 i månaden. Det är ungefär lika många som Elle Mat & Vin. Min gissning är att kostnaderna blev för stora och kanske att man inte nådde upp till Bonniers vinstkrav. Laga lätt, tillsammans med Allt om mat och någon enstaka köpetidning till, har ett provkök och en kock anställd som provlagar alla recept. Sånt kostar. Dessutom beställer eller gör de nästan uteslutande sina egna reportage till skillnad från många andra mattidningar som köper in mycket material från utlandet. Förr om åren jobbade jag mycket åt Laga Lätt och jag upplevde dem som bra och noggranna beställare som dessutom betalade lite mer. Att lägga ned Laga Lätt vore synd och jag vet många som kommer att sakna den – svärfar inräknat.
Om de skrotar Laga Lätt som tidning tror jag dock vi kommer att följa den på annat vis. Antigen som specialutgåva åt Allt om mat eller att det blir fler “laga lätt” sidor i nämnda tidning (som man skulle kunna kalla morsa åt LL). Eller så blir det en app (jag känner en bra programmerare :-)) eller ett webbmagasin som t ex sweet paul. En snabb överslagsräkning gör gällande att det finns över 2000 recept att tillgå. Att bara återvinna recepten i dålig beskäring vid DNs teve tablå är väl lite onödiga kalorier.
Några tidningar försvinner, andra kommer. De senaste nytillskotten är alla tecken på en trend – vi vill ha mer kunskap och därför finns det ett utrymme för mer djuplodande reportage. Magasin Morberg har putsat av den värsta machodammet och börjar bli riktigt läsvärt. Filter satsar ofta på ett par intressanta artiklar om mat – ofta med anknytning till jordbruket och det svenska näringslivet. Rookien Icon, som jag glatt prenumererar på trots att de är en som de själva säger; ny livsstilstidning för män, har i det senaste numret både ett reportage om Nobu och Franzén/Lindeberg. Reportaget om våra svenska stjärnjägare F/L var skrivet av Gourmets förre chefredaktör Per Styregård. Och Gourmet, det har gått och blivit folkligt, eller åtminstone folkligare. Det är lite febrigt i tidningsbranschen.
Undrar vad nästa matmagasin blir? Vore vi ett större land så skulle min gissning definitivt vara på ett magasin med uteslutande matreportage, typ som Fire & Knives. Men nu är vi trots allt en liten klick nördar som lägger våra pengar på hantverkskorv så mer troligt är väl ett nytt magasin signerat någon tevestjärna, typ Mästerkockens tidning eller Nicklas mat, eller kanske ett festmagasin med mat&vin för vanligt folk. Någon som tror eller saknar nåt?
PS. Oavsestt om du är man eller kvinna är Icons sista nummer mycket läsvärt. Det skulle det vara om du vore häst och kunde läsa också. För alla som kan helt enkelt.
Jag blev nog felprogrammerad en gång i tiden men den här munken måste jag bara prova. Den ser riktigt äcklig ut men den kommer säkert att vara äckelgod. Den är gjord på Matcha, ett japanskt te som pulveriseras och används till både te, bakverk och glass. “Matcha Green Tea Doughnut” finna att köpa på Doughnut Plant på W 23d i NYC. Spottat hos foodspotting.
PS. Såg just att Matcha är det nya svarta. Årets hemmakock May Paholtup-Berg vann med ”Matchamuffins med vitchokladsås och blåbär”. Snart kommer ni att se Matcha överallt – Matchamacarons, Matchacupcakes, Mathchapraliner, Matchaköttbullar….
Det är inte så lätt att veta när en grönsak eller frukt är i säsong. Tomater, gurka och äpplen går ju till exempel att köpa året om, och de kostar ungefär lika mycket oavsett om det är i smällkallast januari eller i skördetidens augusti. Eftersom du uppenbarligen inte kan gå på pris för att avgöra när saker och grönsaker ska köpas så får du skaffa dig kunskap. Hemköp tycker jag har en bra blogg – säsongsbloggen – för detta.
Det här är i alla fall en soppa i säsong. Majsen sjunger på sista versen men pumpa och trattisarna hänger nog med ett tag till. Bild hanns inte med att ta men allt tog slut vilket kan tas som ett gott bevis på att det var gott. Den bevisföringen skulle dock inte hålla in en domstol eftersom det skulle kunna vara så att vi inte ätit på 3 dagar. Alla vid bordet var dessutom partiska så du får helt enkelt lita på mig; soppan var jättegod.
Pumpasoppa med svamp, majs och bacontopping ca 800 g pumpa, t ex butternut, hokkaido eller muscat pumpa 2 potatisar 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 1 l grönsaksbuljong 1 dl creme fraiche smör till stekning salt och peppar limesaft, riven ingefära och chiliflakes efter smak pumpafrön till garnering
Skär skalet av pumpan, ta bort kärnorna (men spar dem) och skär köttet i bitar.Skala och skär potatisen i bitar. Finhacka lök och vitlök. Fräs löken genomskinlig i smör 5-10 minuter under omrörning. Tillsätt pumpaköttet, potatis och buljong. Koka upp och koka ca 25 minuter tills grönsakerna är mjuka. Mixa soppan slät. Tillsätt creme fraiche, salt och svartpeppar och eventuell smaksättning. Jag hade 1 msk limesaft, 1 msk ingefära och 1 krm chiliflakes. Det gav mig en precis lagom kick medan mina barn spottade och skrek. Deras soppa blev utan extra allt och då var de inte så upprörda längre. Fröna kan du rosta i en torr stekpanna med lite salt eller soja tills de börjar knäppa eller så köper du färdiga på påse.
Skär kornen av majskolven. Strimla baconet och stek det knaprigt. Ta upp och låt rinna av på papper. Stek svampen på hög värme tills vätskan försvinner. Tillsätt majsen och baconet och låt allt bli varmt. Toppa soppan med toppingen.
En av de mest seglivade myterna inom kökets väggar är den om att kött måste brynas så att porerna täpps till, annars förlorar köttet vätska. Det är inte sant. Däremot är det riktigt att bryning ger köttet en djupare smak för att den sk. maillardeffekten uppnås. När jag gör långkok brukar jag inte bryna mitt kött av den enkla anledningen att det blir så sa-ans osigt i lägenheten. Jag gillar att bamba och laga mycket gryta när jag ändå är i gång. Alltså brukar jag ofta hoppa över brynandet eller om det är en solig dag, bryna hälften av köttet innan jag stoppar ner det i grytan.
Vad jag däremot inte försöker fuska med, även om det ibland tar emot, är bryningen av löken. För att löken ska bli så där söt, mjuk och komplex i smaken som bara stekt lök kan vara så krävs det fjättring vid spisen. Temperaturen ska vara låg, fettmängden riklig och omrörningen noggrann. Du får räkna med minst 10-15 minuter, gärna längre. Höj temperaturen något mot slutet av stekningen men tänk på mantrat: lågt, lågt, länge, länge. Det sägs att en gnutta bikarbonat snabbar på bryningen då pH-halten höjs och maillardprocessen snabbas på, men det har jag inte provat.
Till saken som i det här fallet är en chili. I många år har det valsat runt ett recept på “världens bästa chili”. Den innehåller givetvis inte några bönor eller färs utan kokas med nötkött i bitar. I originalreceptet ingår öl, både innanför kockens väst och i grytan, många olika chilisorter, majsmjöl och annat som jag inte minns. Receptet har säkert 10 år på nacken och jag har lagat det många gånger. Grytan är helt underbar men jag har helt enkelt inte tid att jaga stan runt efter olika chilisorter. Så jag har förenklat receptet lite med råvaror du kan hitta i en bättre mataffär och utan bryning av köttet. Det kanske inte blir lika gott som originalet, men det tar mindre tid, osar mindre och du blir mindre full – om det nu var någon fördel.
Chili på högrev Chipotle betyder rökt chilipeppar och vanligtvis är det röd jalapenos som används. Du hittar pastan i vanliga affärer (Santa Maria) eller i form av tabasco eller om du har tur hela frukter. Den hela måste du blötlägga i varmt vatten innan användning. Prova gärna att byta ut den spanska pepparn mot andra, mer udda och starkare chilisorter som t ex scotch bonnet eller habanero. 4-6 portioner
1 stor gul lök, finhackad 6 vitlöksklyftor, finhackade 3 msk olja till stekning 1,4 kg högrev 2 tsk oregano 1 tsk chilipeppar 1 msk spiskummin 1 röd spansk chilipeppar, urkärnad och finhackad 2 jalapenos, urkärnade och finhackade 1 msk chipotlepasta eller höftad mängd blötlagd torkad chipotle eller tabasco med chipotle 1 msk tomatpuré 5 dl öl 3 dl vatten + 1 msk flytande kalvfond 1-2 msk kakao ev. 1 msk maizena salt, svartpeppar
Tillbehör t ex: Tomatsalsa, gräddfil, grovriven ost, sallad, salsa, limeklyftor Majsbröd, tortillabröd, ris eller nacochips
Stek löken genomskinlig i olja i en stekpanna på svag värme i ca 10 minuter. Skär köttet i grova tärningar. Lägg allt i en gryta tillsammans med kryddor, chili, chipotle, tomatpuré och öl. Späd med vatten eller buljong så att det täcker. Låt sjuda på svag värme i ca 1.5-2 timmar tills köttet är mört. Späd med mer buljong eller vatten om det behövs. Smaka av med kakaon. Red eventuellt med maizena. Smaka av med mer chipotlepasta, kryddor, salt och svartpeppar.
Mitt bästa stylingknep är att ta på sig en riktigt fin klänning. Till det blir allt snyggt. Till vänster en mInicupcake med rosmarin och persika och till höger en med maplesyrup och bacon.
Jag är Ylva – kock, skribent och ekonom. Sedan 2005 jobbar jag som matkommunikatör. Mina recept är inspirerande, fungerande, situationsanpassade och hyfsat nyttiga. 5:2 och andra dieter väljer jag bort precis som anklever, inte för att det inte är gott, utan för att jag inte vill bidra till djurplågeriet. Och så tycker jag vi ska äta mera grönt och mindre kött, men från gladare djur.
Kolla in Asian Station på taffel.se.
Där bloggar jag om asiatisk matlagning och lägger upp asiatiska recept.
Namaste!
