Krusbärsmuffins med mandelmassegömma En underbar mandelgömma döljs under krusbär och mandelspån. Det spelar inte någon roll om du tar röda eller gröna krusbär och du kan även testa med rabarber. 10 st muffins
150 g krusbär 100 g mandelmassa 150 g smör, rumsvarmt 1,5 dl strösocker 2 ägg 0,5 dl mjölk 3 dl vetemjöl 1,5 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 50 g mandelspån eller splitter muffinsformar
Lägg undan 10 st krusbär till garnering. Mosa resterande bär och riv mandelmassan. Blanda samman. Vispa smör och socker poröst. Knäck i äggen, ett i taget, och tillsätt mjölken. Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker och sikta i blandningen i äggsmeten. Fyll muffinformar till drygt hälften, lägg i krusbärsmoset och fyll på med resterande smet. Tryck i ett krusbär i varje muffin. Grädda i 200 °i ca 15 min.
Receptet har tidigare varit publicerat i Lantliv Mat & Vin
Jag tycker att vinbär passar med andra frukter och bär. Röda till exempel funkar fint med rabarber, jordgubbar och hallon. Och svarta passar med röda! Eftersom röda vinbären oftast mognar före de svarta är ett bra tips att lägga de röda i frysen rensade och redo för syltkoket.
Svarta– och röda vinbärssylt med kanel Blir sylten för tjock och mer lik marmelad kan du späda med vatten. Gott till skorpor med färskost eller en klick i frukostfilen. 2 burkar
600 g svarta vinbär 400 g röda vinbär 2 kanelstänger 2 dl vatten 1 kg syltsocker med pektin
Koka bären med kanelstång och vatten. Låt koka 10 minuter, skumma under tiden. Tillsätt syltsocker och koka enligt anvisning på förpackningen. Häll upp på väl steriliserade burkar eller lägg sylten i frysen när den har svalnat.
Receptet har tidigare varit publicerat i Lantliv Mat & Vin
Här i Modena – där vi ofrivilligt fastnat med punktering på bilen – är det så klart regn. Är det inte typiskt att vi åker från ett soligt Sverige och hamnar i ett regnigt Italien? I morgon är förhoppningsvis punkan lagad och vi rullar vidare mot solen. Men man vet aldrig…Nå väl, det var inte det jag skulle prata om utan iskaffe. Jag är ett kluvet fan. Jag gillar tanken på kallt kaffe men tycker ofta att de är så onödigt översötade. Vietnamesiskt iskaffe är en favorit. Den är söt men där är smaken av mocca tydlig. Här kommer en vanlig, dvs ej vietnamesisk, variant med lite honung som smaksättare och en twist av frisk mynta. Perfekt svalka en varm sommardag om du frågar mig.
Iskaffe med honung och mynta Lagom till 2 törstiga personer.
1 dl starkt kaffe, gärna espresso 20 blad färsk mynta 2 msk honung 3 dl mjölk 3 dl krossad is mynta till garnering
Hacka myntabladen och lägg dem i det varma kaffet. Blanda ned honungen och låt kaffet kallna. Blanda kaffet med mjölk och is. Garnera med mynta.
Sätt ugnen på grill 225°. Rensa svampen. Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i smör. Tillsätt svampen och stek ca 5 min. Tillsätt grädden och låt koka ihop. Smaka av med salt och svartpeppar. Rosta bröden och lägg dem på en plåt. Lägg på svampen och strö över osten. Gratinera tills osten börjar få färg, ca 3 min. Strö över gräslök. Skiva rädisorna. Stöt kumminfröna lätt i en mortel och blanda med saltet. Toppa rädisorna med kumminsaltet och olivoljan vid servering.
Äntligen börjar majsen dyka upp i butikerna. Äntligen säger jag för färsk majs är bland det godaste som finns och bland det enklaste man kan äta. En klick smör på en kokt kolv räcker men ibland känner man ju för variation här i livet. Både syra och hetta lyfter smaken på majsen, så ofta tänker jag i de banorna när jag ska variera mig. Värme är en annan bra sak som är att tillföra (maillard ni vet). Testa skillnaden på att steka majskorn eller att äta dem kalla så förstår ni vad jag menar.
Så ikväll grillar vi majsen va?! Om man vill spara lite tid vid grillen kan man förkoka majskolvarna men jag tycker det funkar bäst att grilla dem okokta, på indirekt värme. Sen kommer frågan om man ska spara blasten eller ta bort den? Blasten skyddar mot värmen och majsen ångkokar däri men om man grillar majskolvarna utan blast får man lite mer yta. Vissa blötlägger kolvarna med blast men jag tycker det inte påverkar särskilt mycket, i sånt fall måste det vara minst 4 timmar så att blasten är rejält blöt. Då sänker majsen också värmen på grillen och det är bra enligt mig. Det som skiljer bra eller dåligt grillad majs är nämligen värmen. Grillen inte ska vara för varm – som den är när man grillar indirekt – och så ska man vända majsen ofta. Men eftersom vi är några miljarder på denna jord så finns det säkert någon miljon som är av annan åsikt. Sånt är livet.
Grillade majskolvar med koriander- och honungssmör Sött och syrligt smör med lite hetta, perfekt till söta majskolvar med andra ord. Smöret ska vara rumstempererat så smakar det mer och smälter snabbare. Variera gärna chilisort – jalapeno, poblano eller habanero för de riktigt modiga. Vill man ha ännu rökigare smak kan man tillsätta 1-2 tsk chipotlepasta. 6-12 portioner beroende på vad man har till
6 st majskolvar, färska 200 g smör, rumsvarmt 1 st chili, urkärnad 1 lime, saft och skal 3 msk flytande honung 1 kruka koriander 1 tsk salt
Finhacka chilin och hacka koriandern, även stjälkarna. Blanda med smöret, limesaft och skal och smaka av med salt. Grilla majsen enligt din metod. Hel, okokt majs, blir klar efter 15-25 min. Förkokt blir klar på 5 min.
Receptet har tidigare varit publicerat i Lantliv Mat & Vin
Keylimepie med fläder och frisk hallongrädde Sötnosar sötar gärna den friska hallongrädden med lite florsocker. Övriga njuter friskheten som balanserar den söta pajen fint.
200 g digestive, ca 15 st 75 g smör 1 burk söt kondenserad mjölk, ca 400 g 4 stora ägg 1,5 dl koncentrerad flädersaft 1 limefrukter, saft och skal 1 dl yoghurt, 10%
Hallongrädde 2,5 dl vispgrädde 2 dl hallon hallon och fläderblommor till garnering
Mixa kexen med smöret och tryck ut i en form med löstagbar kant. Låt stå kallt ca 30 minuter. Blanda under tiden samman övriga ingredienser till en kräm. Grädda botten i 7 minuter i 225 grader. Ta ut den och sänk värmen till 175 grader. Häll i flädersmeten och grädda ca 25 minuter till, tills pajen har stelnat. Låt svalna. Vispa grädden lätt och vänd ner hallonen. Garnera med några färska hallon och fläderblommor.
Receptet har tidigare varit publicerat i Lantliv Mat & Vin
Alla familjer har sina traditioner. Och också sina hemligheter. Det här receptet är inte en hemlighet, snarare tvärtom, vi talar om det till alla oavsett om man vill höra eller inte. Vi vill nämligen att hela världen ska upptäcka grillat knäckebröd. För att det är så sjukt gott! Lägg på brödet när glöden nästan har falnat helt, då när du egentligen är för mätt för att äta något mer. Knäckebrödet kommer att bli brunt, krispigt och smöret du lägger på kommer att smälta. Det kommer att vara så gott att du vill ta en till. Det är vår familjs sommartradition. Låt det nu bli din!
Grillat knäckebröd med olivsmör När glöden börja falna grillar vi knäckebröd. Lägg på en klick smör på det varma knäckebrödet och låt det smälta. Olivsmöret är överkurs, det räcker med ett gott salt smör. Absolut beroendeframkallande!
Olivsmör 50 g smör, rumstempererat 2 tsk tapenade, svart eller grön Lite citronsaft eller tabasco Svartpeppar Timjan till garnering
Vispa smöret vitt och fluffig med en elvisp. Blanda i tapenade, citronsaft och nymalen svartpeppar.
Receptet har tidigare varit publicerat i Lantliv Mat & Vin
Jag fattar faktiskt inte varför inte fler äter anka. Eller ankbröst åtminstone. Sjukt gott och i stort sett omöjligt att misslyckas med då det är ett fett kött som ska stekas rosa. Dessutom finns det numera ankbröst att få tag på fryst (Polarica) till ett rimligt pris (ca 139 kr/kg). Det enda du måste tänka på är att inte översteka köttet, ca 54-55 graders innertemperatur tycker jag är lagom. Då blir den perfekt rosa efter lite vilotid på sträckbänken. När det inte är säsong för rabarber blir det gott med en plommonchutney eller någon annan söt-stark fruktkompott.
Ankbröst med wokad kål och rabarberchutney Eftersom mina barn inte gillar chili kryddade jag inte ankan med det. Istället lät jag rabarberchutneyn vara lite het. När man kokar chutneyn (ja inte bara denna förresten utan de flesta) får man smaka av efter eget huvud eftersom rabarbern varierar mycket i syrlighet beroende på sort och säsong. 4 portioner
2 st ankbröst, ca 750 g 1 msk five-spicekrydda 2 krm kanel 1 tsk salt 10 drag svartpeppar från kvarn eller chili smör till stekning
Wokad kål med oystersås 2 st vitlöksklyftor 1 knippe färsk mangold, ca 250 g 1 klyfta spets- eller savoykål, ca 300 g 2 stjälkar blekselleri ca 3/4 dl oystersås + ca 1 dl vatten
Rabarberchutney med ingefära 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 1 citrongrässtjälk 1 chilifrukt 300 g rabarber 3 msk råsocker 2 msk risvinäger 1 msk ingefära lite vatten
Till servering: ris, rostade sesamfrön, rostad lök och sirachasås
Sätt ugnen på 175 grader och sätt på riset. Skala och finhacka löken fräs den i olja ca 5 min tills den blir genomskinlig. Dela och banka på citrongräset och kärna ur och finhacka chilin. Hacka rabarbern. Tillsätt tillsammans med socker, vinäger, ingefära och lite vatten och koka på medelvärme tills rabarbern är mjuk ca 15 min. Justera syran, sötman och hettan efter smak och beroende på hur syrliga dina rabarber är. Ta upp citrongrässtjälken när chutneyn är färdig. Putsa ankbröset. Snitta svålen och krydda med kryddor och salt på båda sidorna. Stek svålen knaprig ca 5 min, vänd och stek köttsidan lätt. Sätt in i ugnen och stek ankan till ca 54 graders innertemperatur, ca 15 min. Låt vila 10 min. Finhacka löken. Strimla kålen och sellerin. Stek löken mjuk i smör och tillsätt kålen. Stek den mjuk ca 1 min och tillsätt sedan oystersås och vatten. Häll ankfettet som blivit över från stekningen över kålen. Skär ankbröstet i tunna skivor. Strö över sesamfrön och rostad lök. Servera med ris och chutney. Siracha är gott för den som vill ha en extra kick.
Mor min kom förbi med en stor knippe rabarber och en påse mangold. Kan konstatera att egenodlat definitivt smakar godast och ibland önskar jag att jag bodde på landet och inte i ett stenhus i stan. Och nej, stadsodling är inte att tänka på när man bor ett kvarter från Fleminggatan.
Mamma pratade om att jag skulle ånga mangolden och det blir ju gott. Men jag tänkte genast; Spanakopita! För den som undrar är Spanakopita inte en dans utan en grekisk rätt där man varvar filodeg med spenat, lök, örter, ost och lite annat gott och sedan ugnsbakar härligheten. Filodegen överst blir krispig men samtidigt blir innanmätet nästan som lasagne. Så man kan nog kalla den både lasagne och paj om man av någon anledning inte vill kalla den Spanakopita. Och för att ytterligare komplicera saken så tycker jag den liknar en lasagne när den kommer rykande het ur ugnen men blir mer paj-lik desto kallare den blir.
Eftersom min mamma är från Trollhättan har jag inte något tummat familjerecept som delats i generationer. Däremot googlade jag lite och fann några andra familjers. De flesta verkar göra ungefär gjorde samma sak. De varvar spenat, örter, ägg, ost och filodeg. Och det här med mangold i var tydligen heller inte någon nyhet. Det använde man redan på Socrates tid. Citronskal tror jag dock inte han höll på att fjanta sig med.
Spanakopita med mangold, mynta och citron Grekisk lasagne med lätt smak av mynta och citronskal. Servera gärna en sallad till, t ex på vita bönor, tomater, röd lök och balsamicodressing. Godast är den rykande varm men den funkar även som buffémat. Gör den dagen innan och värm den i ugnen så blir den frasig igen. Micron ska du undvika för uppvärmning.
2 små gula lökar 3 vitlöksklyftor 600 g spenat och mangold (jag tog hälften av vardera och du kan säkerligen öka mängden till 1 kg) skalet från 1 citron 1 kruka mynta 4 st ägg 500 g cottage cheese 200 g fetaost ca 12 ark filodeg 75 g smält smör eller smör&rapsolja smör till stekning salt, svartpeppar eller chiliflakes
Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i smör ca 5 min på medelstark värme. Skölj mangold och spenat och strimla den grovt. Fräs den med löken ca 3 min tills den mjuknat. Strimla myntan, tvätta och finriv citronen. Blanda ned i spenaten och krydda med salt och svartpeppar. Låt svalna något. Vispa samman äggen i en bunke. Riv eller smula ned osten och blanda ned cottage cheese och spenatröran. Pensla 2-3 st filodegsark och lägg i botten på en ugnfastform eller långpanna ca 20*30 cm. Lägg på 1/3 del av spenatröran. Upprepa tills filodegsarken och spenaten är slut. Sista lagret ska vara filodeg som du penslar med lite smör. Grädda i 200 grader i ca 35 min tills Spanakopitan är mjuk och det översta lagret är frasigt och gyllenbrunt.
Hur går det med mitt halvgröna* liv egentligen ? Jo tack bra faktiskt! På frukosten är det självklart med vegetariskt och det är sällan som jag äter kött på helgerna även fast jag “får”. Eftersom det är jag som sköter de mesta av inköpen i hushållet har vi sällan annat pålägg än ost hemma. Däremot har vi flera sorter så att man kan välja ost efter humör. Att välja vegetariskt på lunchen känns lätt, jag tycker inte det är jobbigt att vara besvärlig och jag gör sällan avsteg. Jag blir ganska ofta överraskad över hur god den vegetariska maten är och jag upplever att jag blir mätt på ett behagligare vis än tidigare. De gånger jag har valt att äta kött eller fisk kan räknas på ena handen och även då har jag försökt att välja ett miljövänligare alternativ, t ex fläsk, fisk och kyckling före nöt och lammkött. Om du vill ha en snabb överblick på matens utsläpp av växthusgaser kan du kolla på den här diagrammet.
Middagarna har det varit lite sisådär med senaste månaden. Visserligen har jag ätit vego 3 kvällar av 4 men det har inte varit mycket bloggbart. Jag provlagat vegorecept som kommer i tidningshyllan till hösten eller nästa sommar, ätit på restaurang men framförallt har kylskåpet varit fullt med rester och jag har haft alldeles för lite tid till matlagning. Det har varit en månad av säkra kort, kylskåpsrens och tester. Men en felköpt påse paprika från fantastiska Årstiderna och lite lugnare på jobbet gav mig energi till receptmatlagning. Det blev en fruktig variant på gazpacho med rostad paprika och vattenmelon. Soppan har en fantastisk djupröd färg, är frisk och het men framförallt söt i smaken. Därför tycker jag nog att den passar bäst som förrätt snarare än till middag även om det var så den slank ner hos oss. Soppan ska så klart serveras iskall med alla tillbehör. Jag tycker både fetaosten, för syrans skull, och krutongerna, för knaprigheten och smörighetens skull, är nödvändiga.
Jag äter vegetariskt måndag till torsdag och väljer kött och fisk, men det bästa, på helgen. Syftet är att minska min köttkonsumtion och som en bonus äter jag också bättre kött och fisk.
Gazpacho på grillad paprika och vattenmelon En fruktig gazpacho med tydlig smak av både grillad paprika och melon. Syran och hettan behövs för att balansera upp det söta. Och smörstekta krutonger är ett måste. Gör gärna soppan klar helt dagen innan och mixa den precis vid servering, gärna med lite krossad is så att den blir riktigt kall. 4 portioner
4 st röda paprikor 1 kg vattenmelon (1 stor klyfta) 0,5 st gurka 2-3 msk vitvinsvinäger 4 skivor vitt bröd 4 msk pepprig olivolja salt, svartpeppar och tabasco smör till stekning paprika, gurka och fetaost till servering mynta eller koriander till garnering gärna några citronklyftor till servering
Dela och kärna ur paprikorna. Lägg dem på en plåt och rosta dem på 225 grader i ca 40 min till skalet är svart. Lägg dem i en bunke med lite plastfolie över. Dra av skinnet när de svalnat något. Ta bort skalen från vattenmelonen och skala och kärna ur gurkan. Lägg 1 av brödskivorna i blöt i vinägern ca 5 minuter. Mixa paprika, bröd, gurka och vattenmelon till en soppa. Smaka av med vinäger, salt och rejält med tabasco. Ställ kallt. Tärna resten av brödet och stek det knaprigt i smör. Tärna paprika, gurka och fetaost. Mixa av soppan med en stavmixer och lite krossad is så att den blir riktigt kall. Häll upp på tallrik och toppa med olivoljan och tärnade grönsaker, ost och krutonger. Garnera med färska örter. Citronklyftor är både fint och gott för den som vill ha ännu syrligare soppa.
Skriv ut
Jag är Ylva – kock, skribent och ekonom. Sedan 2005 jobbar jag som matkommunikatör. Mina recept är inspirerande, fungerande, situationsanpassade och hyfsat nyttiga. 5:2 och andra dieter väljer jag bort precis som anklever, inte för att det inte är gott, utan för att jag inte vill bidra till djurplågeriet. Och så tycker jag vi ska äta mera grönt och mindre kött, men från gladare djur.
Kolla in Asian Station på taffel.se.
Där bloggar jag om asiatisk matlagning och lägger upp asiatiska recept.
Namaste!
