Pratar med mat i munnen

Snart stänger Google ner sin fantastiska reeder. Då får jag hitta något annat sätt att läsa bloggar på. Kanske Blogloving kan funka? Nu finns jag där i alla fall. Komsi komsi. Följ följ.

Följ min blogg med Bloglovin

 Skriv ut

Jag har gjort många recept genom åren. Om jag skulle dra till med en gissning så skulle jag spontant säga 700 stycken. Men det kan lika gärna vara det det dubbla, jag har helt enkelt inte koll. I affären idag var det något synnerligen bekant över en bild. Och när jag tittade närmare på receptet var det ett gammalt recept från tidningen Ica Buffé som hade fått ett nytt liv på ett lösblad. En exotisk fruktsallad med en av mina favoritfrukter – passionsfrukt. Salladen har både hetta och friskhet och är fint matchad med en söt kräm på kondenserad mjölk, yoghurt och lime. Det känns kul att vispa ihop något annat än dulche de leche på den söta mjölken. Och precis som Ica tycker jag att det här receptet är värt att publicera igen.

Exotisk fruktsallad med limekräm
En roligare variant på fruktsallad med en kräm jord på söt kondenserad mjölk.

2 paket fryst tärnad mango (à 250 g)
1 hel färsk ananas (à ca 1 1/2 kg)
6 passionsfrukter
1/2 röd chilifrukt t ex spansk peppar
1 kruka mynta (spar lite till garnering)

Limekräm
1/2 burk kondenserad mjölk (à ca 400 g)
färskpressad juice och rivet skal av 1 lime
1 1/2 dl matyoghurt (10 %)
ev 1/2 msk rom

Topping
1 dl riven kokos
1 dl salta rostade cashewnötter

Tina mangon.Dela, skala och skär bort mittstocken på ananasen. Skär ananasen i lika stora bitar som mangon. Dela passionsfrukterna och gröp ut innanmätet. Dela, kärna ur och finhacka chilin. Blanda ananas, mango, passionsfrukt och chili i en skål. Vispa den kondenserade mjölken och limejuicen vit och fluffig med elvisp, ca 5 minuter. Blanda i limeskal, matyoghurt och ev rom. Ställ frukt och kräm i kylen. Rosta kokosen gyllenbrun i en torr och het stekpanna, rör då och då. Grovhacka nötterna. Går att förbered hit. Hacka myntan men spar några hela blad till garnering. Blanda myntan med fruktsalladen. Fördela fruktsalladen i små skålar. Toppa med krämen, kokos och nötter. Garnera med myntablad.

Receptet är tidigare publicerat i Ica Buffé nr 12 2010.

 Skriv ut

Ännu ett gammalt recept ur gömmorna som har fått nytt liv i Bonniers stora vegetariska kokbok. Och då får receptet leva vidare även här. Det har några år på nacken och om jag skulle laga salladen idag skulle jag nog lägga till lite avokado för proteinet och krämighetens skulle (eller varmrökt lax om man inte vill äta vegetariskt).

Linssallad med pepparrot, äppel- och honungsdressing och halloumi.
Den som är extra hungrig blandar ner matvete i salladen. Koka din egen eller köp färdig på burk. Alla linser går bra att använda men helst små gröna puy linser då de håller formen bäst efter kokning. Servera med ett gott bröd och gärna någon god röra. Eller kanske en tsatsiki med fänkål eller spenat.

2 dl gröna linser, gärna puy linser
400 g haricots verte
200 g sugarsnaps
2 msk honung
0,5 msk vit balsamvinäger
0,5 dl rapsolja, kallpressad
200 g halloumi eller getost
1 st syrligt äpple
1 st rödlök
4 msk torkade bär tex tranbär
salt och svartpeppar
sallad tex. ruccola, bladspenat och isbergssallad

Koka INTE linserna enligt anvisning på förpackningen. Koka dem så här. Koka bönorna och sugar snapsen tills de är al dente. Blanda samman honung, vinäger, rapsolja, salt och peppar till dressingen. Häll dressingen över linserna och bönorna medan de är varma. Skär äpplet i och löken i skivor. Bryt osten i bitar och stek den om du använder halloumi. Vänd ner allt tillsammans med salladen. Garnera salladen med torkade bär.

Linssalladen har varit publicerat i tidningen Laga Lätt 2008 och DN´s läsare har även hittat det på dn.se

 Skriv ut

Förra året dök det allt oftare upp en maträtt i flödet på twitter, i bloggar och på restaurangmenyer. Jag har haft rätten – långbakad hel rotselleri – på radarn länge men nu tog/fick jag äntligen chansen att testa. Den kraftiga och ibland skarpa smaken som sellerin har, förvandlades till en mjuk och söt upplevelse. Och det koola är att man bakar den hel med skal och allt. Helt suveränt.

Sellerin blir söt och mjuk och aromerna som sprider sig i köket under bakningen är ljuvliga. Hasselnötter, citron, hollandaise, parmesan och tryffel var några grejer som poppade upp som tänkbara parhästar men eftersom vi hade mycket mat hemma och jag inte hade lust att fylla på med ännu mer blev det en enkel rätt på klassiska råvaror. Fint, för då fick verkligen sellerin briljera.

Jag tror faktiskt att Stefan Eriksson kan vara en av orsakerna till att rotsellerin inte längre är en grönsak som man slentrianmässigt bara fräser till grytan. Han har alltid vurmat för grönsaker i allmänhet och rotselleri i synnerhet. Om det nu är Stefan som är källan så vill jag utse honom till geni.

Betyget från sambon: det här tycker jag vi gör till en ny påsktradition.

PS: Receptet blev så bra att jag skickade in det till en tävling på Las Moras/Koka ihop. Jag vann en kichen aid och första pris!

Långbakad selleri med ägg och brynt smör
Sidfläsket adderar sälta och knaprighet men det gör också tärnad inlagd sill om du inte äter kött, eller rostade salta mandlar om du inte äter fisk. Sellerin går bra att baka dagen innan och värma på i ugnen. Rätten passar lika bra på buffébordet som till en lättlunch eller förrätt. Lagom till 2 lunchande vuxna eller till 4 förrätt- eller buffésätare.

1 rotselleri
100 g rökt sidfläsk (eller sill eller rostade salta mandlar)
4 st ägg
50 g smör
gräslök, svartpeppar
ev. en klick creme fraiche smaksatt med citron

Tvätta sellerin noga men behåll skalet på. Lägg in den hel på en plåt i ugnen och baka på 175 grader i 2-3 timmar. Den ska vara riktigt mjuk när den är färdig. Tärna och stek sidfläsket knaprigt. Låt fläsket rinna av på ett hushållspapper. Koka äggen mjuka, skala och tärna dem fint (jag brukar ta hjälp av en äggskivare). Bryn smöret i en stekpanna tills det doftar nötbrunt. Skär sellerin i klyftor och lägg upp de ljumma klyftorna på ett fat. Toppa med ägget, sidfläsket och smöret. Klipp över gräslök och drag några varv med pepparkvarnen. Servera eventuellt med en klick creme fraiche smaksatt med citronskal och citronsaft.

 Skriv ut

När avokadon är billig, vilket den är flera gånger per år eftersom den kan odlas på olika breddgrader här i världen, tycker jag att avokado är bland det bästa man kan äta. En enkel rostad surdegsmacka med olivolja och flingsalt är bland det bästa man kan göra på frukten, och så klart den mexikanska nationaltillbehöret guacamole. Physalis adderar syra och sötma och en kul twist. För att inte vitlöken ska ta överhanden hackar jag den fint istället för att pressa den (det gör jag typ bara om jag vill ha en vass tsatsiki). Och som vanligt tjatar jag om att man ska använda hela koriander, även stjälkarna.

Guacamole med physalis
Är avokadon inte tillräckligt mogen och krämig kan du behöva späda ut gucamolen med 2 msk créme fraiche eller mild olivolja.

3 st stora och mogna avokado
1 vitlöksklyfta
1 röd spansk peppar eller grön jalapeno
15 st physalis
0,5 kruka koriander
1 lime, saften från
salt och svartpeppar

Mosa eller mixa avokadon. Finhacka vitlöken. Kärna ur och finhacka chilin. Skala och dela physalisen i kvartar. Grovhacka koriandern, även stjälkarna. Blanda alla ingredienser med avokadon. Smaka av med limesaft, salt och peppar.

Receptet har tidigare varit publicerat i tidningen Ica Buffé 2013

 Skriv ut

Den här tomat- och bönröran är otroligt god då den får en djup och komplex smak av rökig chipotle, mörk choklad och kanel. Röran passar perfekt att servera i mjuka tacos med guacamole, en salsa (ej tomatbaserad) och crème fraiche. Den som vill att den ska likna fredagsmysets trotjänare köttfärsen mixar den lätt med en stavmixer innan gratinering.

Och ja, jag har skrivit rätt det ska vara den vita osten som är gjord på komjölk och förr fick kallas feta. Vanligtvis rekommenderar jag fetaost men i det här fallet vill jag att den ska smaka mer som den mexikanska osten queso fresco. Och så vill jag tillägga att det så klart blir väldigt gott med lite vanlig orökt chili i röran – 1 färsk finhackad jalapeno eller 2 msk chilisås.

Eftersom jag är på resande fot slutar min vegovecka här. Det behöver dock inte din göra. Imorgon rekommenderar jag t ex en supergod potatissallad, gärna plussad med lite stekt halloumi eller falafel och en yoghurtsås till lunch. Till middag funkar det t ex med vårrullar till förrätt och en klassisk löksoppa till varmrätt? Söndagen kan gärna avslutas med en lättlagad pasta till lunch eller en urgod svampsoppa på torkade trattkantareller till middag. Och något riktigt smaskigt till efterrätt. För du är värd det.

Gratinerad bönröra med choklad och chipotle
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 medelstor morot, ca 100 g
2 medelstora palsternackor, ca 150 g
1 medelstor sötpotatis, ca 200 g
2 msk olivolja
500 g krossade tomater
2 tsk chipotlepasta
2 tsk oregano
2 tsk spiskummin
1 tsk kanel
1 burk svarta bönor, ca 400 g
1 tsk kakao
1 tsk salt
färsk oregano eller koriander till garnering

Skala och finhacka löken. Skala och skär rotfrukterna och sötpotatisen i små tärningar. Stek löken i hälften av oljan på medelvärme ca 3 min. Tillsätt rotsakerna, höj värmen och tillsätt resten av oljan. Stek ca 3 min tills rotsakerna fått lite färg. Tillsätt tomaterna, chipotlen, kryddorna samt ca 2 dl vatten. Låt koka på medelvärme ca 8 min utan lock tills grönsakerna är mjuka med en lätt kärna i mitten. Spola av de svarta bönorna och tillsätt. Smaka av med kakao och salt. Strö över färsk oregano eller koriander servering.

Tips:
Gratinera gärna röran med 50 g riven Apetina vitost och 50 g riven mozzarella. Ca 5 min 225 grader grill.

Receptet har tidigare varit publicerat i Ica Buffé nr 1 2013.

 Skriv ut

Jag har aldrig riktigt förstått mig på konceptet med ärtsoppa och pannkakor men jag övar på det. Ungefär en gång vartannat år testäter jag torsdags klassikern. Och jag måste säga att det blir godare varje gång, särskilt när man får en punch till. Jag siktar på att jag gillar ärtsoppa fullt ut år 2053.

Den här rätten är det lättare att gilla på en gång, åtminstone för oss som gillar lite mer spännande smaker. Lättlagade, mexikoinspirerade plättar som får den rätta “kicken” av en het och fruktig salsa. Du gör plättarna mer eller mindre barnvänliga genom att ta mer eller mindre chili. Habanero är rysligt starkt men med en god fruktig citruston. Den ser ut som en liten paprika och finns i olika färger. Använd den med vördnad, och med handskar. Den som bara har stora barn kan tillsätta yttepytte tequila för extra umpf. Istället för crème fraiche funkar det givetivis bra med en magrare gräddfil eller cottage cheese. Och som extra topping lite smulad fetaost.

Squashen går fint att byta ut mot potatis, sötpotatis eller någon rotfrukt, t ex morötter eller palsternacka. Då behöver du inte låta dem ligga i salt utan kan blanda ihop ingredienserna direkt.

Majsplättar med fruktig salsa
Ca 18 st plättar

1 liten zucchini
1 färsk jalapeno
2,5 dl majs, gärna fryst
2 dl majsmjöl t ex Saltå kvarns
2 ägg
1 tsk bakpulver
salt och svartpeppar
majsolja till stekning
créme fraiche, lime och koriander till servering

Riv zucchinin grovt och krama ur den. Lägg den i en bunke och tillsätt 1,5 tsk salt och låt dra ca 10 min. Kärna ur och finhacka jalapenon. Krama vätskan ur zucchinin och blanda samtliga ingredienser. Smaka av med svartpeppar. Låt vila 10 min. Stek plättarna ca 2 min per sida i rikligt med olja. Servera med valfria tillbehör.

Fruktig salsa med mango och melon
225 g mangokött i tärningar (ca 1,5 st färsk)
250 g melon t ex cantaloupe
0,5 st liten habanero eller 1 röd spansk pepparfrukt
0,5 kruka koriander
1 salladslök
0,5 st lime, saft och skal
salt, svartpeppar och en gnutta socker
ev. lite tequila

Skala och skär frukten i tärningar. Kärna ur och finhacka chilin. Finhacka koriandern, även stjälkarna och skiva salladslöken. Blanda samman allt med limesaften och skalet. Krydda med salt, peppar och en gnutta socker.

 Skriv ut

I Malaysia heter rätten Char Kway Teow, i Indonesien kallas den Mee Goreng och i Thailand heter den Pad Thai. Den omtyckta nudelrätten som ibland i svenskmun även kallas asiens svar på pyttipanna. Vilken av de tre som är godast kan jag inte svara på. Jag gillar de breda nudlarna i den malaysiska varianten men tycker nog att den Thailändska är den fräschaste med mest smakbalans mellan sött, salt och syrligt. Förutom smakbalansen är nyckeln till framgång fräscha råvaror (absolut inga ammoniakdoftande räkor eller någon saltvattenmarinerad kyckling) och krispiga böngroddar.

Pad thai görs bäst i omgångar om du inte råkar tillhöra de lyckliga själar som faktiskt kan woka på riktigt då du har en stor wok och en gaslåga som ger värme även på sidorna. För att kunna servera maten till fler än 2 gör du bäst i att först steka all tofu men woka sedan 2 portioner åt gången.

Tamarind finns att köpa i asiatiska affärer eller hos välsorterade handlare. Jag skulle dock rekommendera en svängom den asiatiska affären för då får du oftast bättre kvalitet. Och så kan du passa på att köpa nudlar, tofu och en jättepåse med jordnötter som du lägger i frysen (och gärna lite god kokosgrädde, limeblad och citrongräs när du ändå är där). Kniper det går tamarinden möjligtvis att ersätta med färskpressad limeljus. Och om man har riktigt bråttom använder man den här färdiga såsen.

Eftersom detta är en vegetarisk vecka så smaksätter jag denna pad thai med salt men för den riktigt autentiska smaken passar det bättre med fisksås. Pad thai ska serveras med de klassiska tillbehören: limeklyfta, chiliflakes och jordnötter. I Thailand har jag ofta fått den serverad med en hög råa “long beans” och en klyfta vitkål. Lite märkligt men ett bra sätt att öka fiber- och vitamininnehållet på.

Den som är mer sugen på koreanskt tycker jag istället ska göra den här snabblagade bibimbapen

Vegetarisk Pad thai

½ dl ljus sojasås, t ex en japansk
½ dl strösocker
1 msk tamarindpasta
400 g risnudlar, gärna breda
1 st vitlöksklyfta
2 msk olja
300 g fast tofu
2 msk olja
6 st vårlökar eller 1 liten purjolök
400 g böngroddar, färska
4 st ägg

Tillbehör:
4 msk jordnötter. grovt hackade
4 tsk chilipeppar eller flakes
1 st lime, i klyftor
Koriander (garnering)
Vitkål, bönor och koriander

Koka upp soja, socker och tamarindpasta i en kastrull. Ställ åt sidan. Koka nudlarna enligt anvisning på förpackningen. Hacka vitlöken och skär tofun i skivor och stek i lite olja. Tag upp och låt rinna av på ett hushållspapper. Skär vårlöken i skivor och woka tillsammans med böngroddarna. Tillsätt nudlarna och såsen. Späd med lite vatten. Vispa upp äggen, fös nudlarna åt sidan och tillsätt äggen. Rör tills de stelnat. Vänd ner tofun och rör runt. Hacka jordnötterna och skär limen i klyftor och servera till, tillsammans med chilipeppar.

Receptet har tidigare varit publicerat i tidningen Laga Lätt.

 Skriv ut

Om du ännu inte har letat dig fram till den syltade ingefära – även kallad inlagd – så är det på tiden. Det är så många goda recept som dina smaklökar missat att möta. Syltad ingefära ska man inte blanda ihop med Gari – den skivade ingefäran som man brukar serveras till sushin för att rensa gommen mellan bitarna. Den här är mycket mycket sötare. Jag river ner den i vaniljglass, gör ett gott smör med soja och vitlök till kyckling eller som här; låter den ge smak till min morotssoppa.

Idén till det här receptet fick jag för många år sedan på en snoffsig restaurang i N.Y.- Jean Georges. Smakerna är klassiska kamrater till morot – spiskummin, koriander och ingefära – men genom att bryta ut dem och servera dem var för sig blev både sättet att servera soppan på och totalupplevelsen större. Lägg den rivna ingefäran i botten på tallriken och häll över den heta soppan vid servering. Givetvis kan man förenkla det hela och blanda ned ingefäran i soppan. Men varför ska man alltid göra det enkelt för sig?

Morotssoppa med spiskumminyoghurt
Den som vill ha mer drag kryddar soppan med färsk eller torkad chili och den som vill ha en rundare, mer asiatisk smak kokar med en burk kokosmjölk. Jag tycker det blir gott både med och utan.

Spiskumminyoghurt
2 dl matyoghurt
1 tsk spiskummin
1 msk olivolja

Morotssoppa
1 st gul lök
1 stjälk citrongräs
800 g morötter
1 msk olivolja
ca 1 l grönsaksbuljong
2 st limeblad
ev. 1 burk kokosmjölk
ca 4 msk riven syltad ingefära
salt, peppar
chiliflakes och färsk koriander

Blanda samman matyoghurt, spiskummin och olivolja till en kräm. Smaka av med salt och peppar och ställ kallt. Hacka löken, dela citrongräset längst med och banka lite på det så att smakerna utvecklas. Skala och skär morötterna i mindre bitar. Fräs löken mjuk i oljan i ca 5 min på medelvärme. Tillsätt citrongräset, morötterna, buljong och limeblad. Koka upp och låt koka tills morötterna är mjuka, ca 20 min. Ta upp limebladen och citrongräset och mixa soppan slät. Häll ev. i kokosmjölk och koka upp igen. Koka några minuter, smaka av med salt och peppar. Riv ingefäran och lägg i botten på tallrikarna, gärna tillsammans med lite färsk koriander. Häll på den varma soppan och toppa med en klick yoghurt.

Receptet har tidigare varit publicerat i tidningen Laga Lätt.

 Skriv ut

Den här veckan är det vegovecka! Jag skulle lika gärna kunna kalla det smakvecka för det kommer att bli åka av. Idag börjar vi med sötpotatis, imorgon blir det en söt och het soppa och i slutet av veckan blir det såklart tex-mex. Den som vill vara bastard letar upp andra vegetariska recept i det fina receptregistret som numera finns på bloggen eller söker sig till andra jaktmarker. Otto Lenghi är en kille jag gillar för detta ändamål och annars brukar jag ofta hitta inspiration här eller här eller här.

Idag är det dags för sötpotatis, en råvara som brukar dela i folk i tre läger. De som hatar den för att den är trådig, vattnig och lite mjäkig i smaken. De som älskar den för att den smakar sött och de som aldrig har provat. Åsiktslösa räknas inte. Jag tillhör dem som älskar den med reservation. När man bryter den söta, mjäkiga smaken med något starkt och/eller syrligt älskar jag den också. Jag tycker den vinner på att smaksättas med ingefära, chili eller kanel. Gärna alla tre ihop. Sedan behövs det något syrligt – apelsinsaft, limesaft eller någon mejeriråvara. Är potatisen av den vattniga sorten väljer man med fördel t ex en fetare crème fraiche. Är sötpotatisen välmatad och söt passar det bra med någon lättare och syrligare variant, t ex mezeyoghurt.

Den här rätten brukar människor bli glatt överraskade när de bjuds på. Sötpotatis med kanel? Ja, med syrlig fetaost blir det en perfekt kombination. Den som tror den ska dö utan det där extra proteinet vänder ner en burk (välsköljda) små vita bönor i spenaten. Tror du dessutom att du inte kan leva utan kött passar det bra med en skiva välhängd entrecote till. Personligen tycker jag det är helt onödigt då man blir både mätt och glad utan och dessutom var det väl vegovecka vi skulle ha va? Men ett gott bröd sitter däremot fint.

Bakad sötpotatis med fetaost- och kesokräm och kaneldoftande spenatfräs

4 st sötpotatisar

Fetakräm
1 burk cottage cheese á 250 g
100 g fetaost
1 msk smakrik olivolja
lite sambal oelek eller färsk finhackad röd chili

Spenatröra
1 st rödlök
1 msk flytande smör- och rapsolja
2 askar färsk babyspenat, ca 160 g
1 krm kanel
salt och peppar

Sätt ugnen på 200°. Nagga sötpotatisen och baka den ca 1 timme tills den är mjuk. Mosa eller mixa ingredienserna till fetakrämen med en stavmixer. Smaka av med lite sambal oelek eller finhackad chili, salt och peppar. Skär löken i skivor. Stek den genomskinlig i smöret. Vänd ner babyspenaten. Smaka av med salt, peppar och kanel.

Receptet har tidigare publicerats i Tidningen Laga Lätt.

 Skriv ut