En lättbakad paj som gärna kan serveras med bacon eller kotlettbacon som en lättlunch. Ricottan ger en underbar gräddsyrlig smak. Hittar du den inte så kan du ersätta den med en blandning på creme fraiche och kesella 10%. Receptet räcker till 6 små cocotter eller 1 stor form. Gräddningstiden är beräknad för cocotter, gör du pajen i en pajform behöver du antagligen grädda lite längre.
1/2 paket filodeg 25 g smör 1 burk ricotta 250 g 0,5 dl mjölk 2 ägg 200 g fetaost färsk rosmarin eller basilika 6 st körsbärstomater 2 msk honung, flytande salt och svartpeppar
Tina filodegen. Sätt ugnen på 175°. Smält smöret. Halvera arken, i ca 10 X 10 cm eller behåll dem hela om du ska göra en stor paj. Pensla lite slarvigt med smält smör och kläd formarna/formen. Blanda samman ricotta, mjölk, ägg och hälften av fetaosten. Smaka av med salt och svartpeppar. Häll smeten i formarna. Tärna resten av fetaosten och tryck i en bit i varje cocotte tillsammans med en kvist rosmarin och körsbärstomater i halvor. Toppa med en klick honung. Grädda i ca 30 minuter eller tills pajerna stelnat.
Receptet har tidigare varit publicerat i tidningen Laga Lätt.
Har du fastnat i balsamvinägerträsket? Det är ett himla träska att slafsa runt i, oäkta och allt. När du kravlat dig upp på fasta land så kanske du är mottaglig för några tips på nya salladsdressingar. För som ni vet är ju en sallad utan dressing dötrist medan en sallad med, är rena himmelriket.
Så här kommer tre genvägar till himlen. De är utan mängdangivelser men ofta brukar det vara bra att börja med 3 delar olja och 2 delar vinäger eller annat syrligt och sedan balansera upp med resten av ingredienserna. Skölj/lägg helst salladen i kallt vatten och slunga eller torka den torr innan du blandar med dressing precis vid servering.
Sojadressing med sesamfrön En dressing behöver sälta och här kommer sältan från soja. Den här dressingen är lätt. Den är därmed perfekt i ackompanjemangs sallader (ett enormt krångligt ord för en tillbehörssallad a.k.a. grönsallad). Gott till t ex lasagne eller pasta. Den är salt och syrlig (beroende) på val av vinäger vilket balaseras upp med en nypa socker och gärna lite smörig nötighet i form av rostade frön. Lite fransk senap är också en höjdare för den som vill ha lite mer umpf.
Olivolja Vinäger, t ex sherryvinäger Ljus soja En nypa socker Salt, peppar Rostade sesamfrön, solrosfrön eller furikake
Passionsfruktsdressing Passionsfrukt är en av mina absoluta favoritfrukter. Med sin friska syrlighet passar den enormt bra i en salladsdressing. Gott tillsammans med kikärter, rostade sesamfrön men också till salt bacon, skinka eller kyckling. Det är lite 80-tal över den här dressingen.
Limesaft eller annan lättare vinäger Olivolja eller en nötig rapsolja Passionsfrukt, innanmätet Lite flytande honung Salt Ev. finhackad chili
Misodressing Ljus misopasta är en underbar smaksättare och så även i en dressing. Serverad till soft shell crab med friterat laxskinn smakar den så klart underbart men jag skulle säga att den passar lika bra till en grönsallad med morötter och avokado, som till en matigare laxsallad med krutonger och lax. Eller varför inte till en kålsallad?
Risvinäger eller limejuice Mild olivolja eller annan mild olja Ev. lite sesamolja med betoning på lite Misopasta, ljus Ljus sojasås eller fisksås om du gillar det Lite råsocker Ev. riven ingefära och/eller finhackad vitlök
Grillad hummer för en tia. Behövdes sköljas ned med en kall öl.
Så även de grillade småkrabborna, ankan och de ångade skaldjursbollarna. Sjögräset sköljdes dock ingenstans.
Och nej, den friterade durianglassen var inte god även om den var godare än förväntat.
Beware.
NIght snacking med varma jordnötter.
Samma jordnötter brukar också hamna i den kryddstarka såsen. Och serveras till satayspett.
Som grillas så här.
Bara naturliga färger.
Så snygga att de fick vara med en gång till.
Hjärta, lever, fötter, öron och en och annan korv. Här finns allt du kan önska. Och lite till.
Korvmannen. Eller levermannen om du hellre vill det.
Det thailändska köket är ett fantastiskt kök men jag måste säga att det Malaysiska gatumatsköket är spännande. Det är livligt, det innefattar mycket stolthet och mycket variation. Och att de tar sin gatumat – hawkers- på allvar förstår ni väl när ni ser guideboken. 550 sidor om bara street food!
Jag har inte ätit en bråkdel av det som erbjuds. Och trots att jag älskar mat så lockar inte alltid maten. Även om det ser gott ut är friterade ostron i 35 graders värme är inte min grej. Jag fegar ur.
Bland det bästa hittills har varit satayspetten (och skaldjuren) med jordnötssås, de färskpressade juicerna (ahh, färskpressad passionsfruktsjuice för 4 spänn), Char kway teow som är Malaysias svar på Phad thai och nationalrätten Nasi Lemak som är kokosris med stark kycklingcurry, gurka, kokt ägg och små torkade fiskar. De där fiskarna är ett återkommande inslag och jag har fortfarande inte lärt mig vad de heter. De brukar dock gå bra med vifta bort med teckenspråk.
Vi har också – till småkillarnas förtjusning – ätit fantastisk rip-off av KFC´s kyckling. Man kan säga mycket om KFC och dess kopior men kycklingen är jättegod. Den smakar något, är saftig och och perfekt stekt inrullad i kryddig och krispig coating. Pommes frites monstret (3-åringen) åt ännu bättre när jag sa att det var cornflakes. Den mat jag ännu inte provat på min hemliga lista är Roti Canai – som ett tunnbröd som man äter med en stark sås och så Rojak som är grönsaker och frukter med dressing eller kryddsalt.
Förutom gatukäket har vi ätit fantastisk indisk mat här i Malaysia, nästan godare än i Indien, och underbar Nyonyamat (blandning mellan kinesiskt och malay) t ex Kerabu sallad med mango (liknar en thailändsk grön papaysallad) och biff Rendang. Den senare har enligt internetz utsetts till världens godaste mat. Även om jag är benägen att hålla med så kan jag inte låta bli att undra vem i världen som satt i juryn?
Vattenkastanjer. Välj de som är runda = lättare att skala.
Lotusot av äldre modell.
Ung lotusrot. Bara att skiva och steka och mycket krispigare än gammal dito enligt en äldre kinesisk dam.
Minimajs i sitt skal. Eller halva.
Jag älskar att gå på matmarknader. Jag älskar hela konceptet med vackra grönsaker, fräna dofter, ljuvliga dofter, konstiga råvaror, livlig kommers och att få testa nya saker/köpa okända saker.
För några dagar sedan hängde jag på en amerikansk professor som skulle till den lokala marknaden, en så kallad “ wet market”*. Professorn var perfekt för rollen som sig själv – smal och välklädd med rutig skjorta och chinos, pratade konstant och höll på att krocka minst 4 gånger under den 2,5 km korta färden samtidigt som han var enormt vetgirig. Både intresserad av sveriges ekonomiska läge, men också intresserad av att hitta svar på för vad för mig obekanta grönsaker var. Jag pekade på en grönsak. Han tog grönsaken i handen och sprang ifatt närmsta äldre kinesisk kvinna. “ Older chinese women are a perfect source of wisdom. They know everything and they are keen to share”. Mycket riktigt. Jag fick lektioner i hur man tillreder både lotus och olika former av “gourd” (närmast översatt squash. Finns flera sorter både milda och bittra). Han var rätt lik Stephan Rössner, sagt utan att ha uttalat mig om Stephans körskicklighet.
Jag kom hem med en massa härligheter och framförallt några hekto färsk vattenkastanj. Det har jag aldrig provat förut och kunde självklart inte låta bli. När man sköljt av jorden och skalat bort skalet möts man av ett kritvitt och gott kött. Både sötare, krispigare och klistrigare än i konserverad form. Jag skivade och snabbstekte mina med vitlök, strimlad biff, selleri, tomat och smaksatte med soja.
*Marknaden heter så för att den spolas med vatten så att grönsakerna och fisken ska hållas fräsch och odören ska minska. Vi höll oss mest vid grönsakerna men det fanns så klart massa fisk och gris, då detta var en kinesisk marknad. Som ni säkert vet så älskar kineserna nog gris lika mycket som muslimerna hatar dem.
Vi tar varningstexten först: om du glömmer att nagga chilisarna med en gaffel kan de explodera. Det har hänt och det är inte kul. Och så till brasklappen: om du är tycker det är ohemult mycket olja så tycker jag du ska ta och ändra på receptet och ta lite mindre olja. Eftersom det mesta av oljan blir kvar på plåten så kan man gärna sila den överblivna oljan genom ett kaffefilter och spara den till en salladsdressing, en aioli, en chilibearnaise eller något annat hälsobringande.
Inspirationen till den här potatisen fick jag från den goda sydamerikanska såsen chimichurri. Eftersom chimichurri kommer från Argentina äts den nästan uteslutande till kött. Jag tycker dock att man inte behöver vara så trångsynt, utan man kan äta potatisen såväl till kött som till fågel, fisk eller grillad halloumi. Den passar vinter som sommar, när man vill ha lite hetta i livet. Den spanska chilipepparn gör att det bara bränner lite lätt. Om du vill du vara lite mer våghalsig tar du någon sort med fler Scovillegrader, t ex Habanero.
Chilirostade potatisar med vitlök och citron Underbart goda potatisar som matchar både kött, fågel och halloumi.
1 kg potatis – färskpotatis, amandine eller annan fast och god sort 2 st hela vitlökar 2 chilifrukter t ex spansk chilipeppar 1 dl olivolja 0,5 st citron 2 msk hackade örter t ex persilja, koriander, oregano flingsalt och svartpeppar
Sätt ugnen på 225 grader. Skrubba potatisen lätt, dela vitlökarna på mitten med skalet på och nagga chilin med en gaffel. Lägg allt på en djup plåt och häll på olja. Krydda med salt och peppar. Baka i ugnen ca 30 min tills potatisen är mjuk. Tvätta citronen riv den fint och blanda med örterna. Häll på örtblandningen vid servering och strö över lite flingsalt.
Receptet har tidigare varit publicerat i Lantliv Mat & Vin
Den här fisken får så otroligt god smak av smöret med soja, vitlök och citrongräs. Rekommendationerna för fisk skiftar ju men i dags läget är den vilda rödingen en hotad fiskart som ska undvikas helt. Den odlade klassas som gul, dvs den kan ätas ibland. Vill du vara helt “grön“byter du ut rödingen mot gös. Även krav-odlad lax är ett gott alternativ. Och vill du inte baka fisken hel så kan du steka portionsbitar och klicka smöret ovanpå så att det smälter och ger god smak.
Hel röding med citrongräs – och sojasmör Hel röding kokt i ugn behåller alla goda smaker. Är rödingarna små kan man göra fina portionspaket, så att alla får ett eget doftpaket. Använd gärna termometer så blir inte fisken överstekt och torr.
1 hel röding, ca 800 g 3 st pak choi, ca 300 g 200 g skogschampinjoner 1-2 citrongrässtjälkar 2 vitlöksklyftor 100 g smör 3 msk soja 3 msk citronsaft 2 msk honung salt och svartpeppar salladslök och hackad färsk chili
Till servering Potatismos, ris eller potatisklyftor
Rensa och tvätta ur rödingen och torka den torr. Salta och peppra fisken, även invändigt. Lägg den i en ugnsfast form, gärna med lock. Dela pak choien på längden och lägg bredvid fisken. Skiva champinjonerna och lägg in några svampar i fiskens buk, fördela resten av svamparna i formen. Skiva vitlöken och finhacka citrongräset. Bryn smöret i en stekpanna tills det är ljusbrunt och doftar nöt. Tillsätt citrongräset, vitlöken, soja, citronsaft och honung. Häll smöret över fisken och svampen, lägg på ett lock eller täck med aluminiumfolie. Baka fisken i 175 grader i ca 30-40 min tills innertemperaturen är 48-50 grader. Strö över salladslök och ev. chili för den som gillar hetare mat. Servera med tillbehör.
Receptet har tidigare varit publicerat i tidningen Lantliv Mat & Vin
Sveriges största mattidning Ica Buffé satsar stort på 2013. Ny form och nya gröna recept. Mitt bidrag till de nya friska tagen är gröna tex-mex recept. Sju stycken fräscha, fruktiga och heta recept att laga till fredagsfesten. Jag har faktist svårt att själv välja vilken som är favoriten – en rotfruktsröra med chilpotle och choklad eller kanske majsplättarna med den fruktiga salsan? Det får bli den krispga kålsalladen, övriga recept publiceras lite senare så håll utkik.
Strimla kålen fint, gärna med osthyvel. Skala och grovriv moroten. Skär sellerin i mycket tunna skivor. Pressa juicen ur halva apelsinen och blanda med olja och honung. Krydda med salt och peppar. Skala och skär resterande apelsin i små bitar. Hacka koriandern, även stjälkarna. Blanda grönsaker, dressing, apelsinbitar, koriander och pumpakärnor.
Sallad i Thailand är annat än sallad hemma i Sverige. Om man har tur, och det har man nästan alltid, är en thailändsk sallad ett saftigt möte mellan sött och syrligt, med hetta från chili, sälta från fisksås och frisk smak av aromatiska örter. Ibland är salladerna rasande starka men alltid rysligt goda. Det mest ögonbrynshöjande är kanske att de oftast innehåller väldigt lite grönsaker. Salladen serveras ofta i ett salladsblad men grönsakerna, t ex kål, gurka eller bönor, de serveras som tillbehör.
Min favoritsallad är nog den ljumma köttsalladen Laab Gai*. Den har sitt ursprung i nordöstra Thailand i distriket Isaan. Därifrån kommer även den fantastiska salladen Som Tam – grön papayasallad, och Naam Tok – biffsallad. Gai betyder som du kanske vet kyckling och oftast görs den på just det, men du kan givetvis byta ut pippin mot tofu, fläsk, anka eller biff. En thailändare skulle inte byta kycklingen mot fisk eller skaldjur men för mig får du gärna bryta mot all kutym i världen, så länge det blir gott.
Laab Gai består av finhackad kyckling, färska örter, lök och chili. Kycklingen är aldrig hårt brynt, utan alltid kokt och mycket saftig. Därtill får den en klassisk thailändsk smak av fisksås och lime. Eftersom thailändare älskar söt mat har jag då och då ätit något sötat exemplar. Jag har också ätit varianter med limeblad, galangal – en kusin till ingefära – och citrongräs som smaksättare. Chili tillsätter man efter humör, några gånger har chilin varit rökt och det har varit gudomligt.
Basen är alltså finhackad kyckling och du kan självklart ta en genväg och köpa kycklingfärs om du har ont om tid. Du blir dock mycket lyckligare om du köper urbenade kycklinglår och hackar färsen själv. Köp de finaste (läs:dyraste) låren butiken har att erbjuda.
Jag antar att du kan köpa rostat ris – khao khua – i asiatiska affärer men det är betydligt enklare att göra en Martin Timell. Helst ska du använda ”sticky rice” men jag tycker det funkar bra med vanligt jasminris också. Rosta en näve ris i en torr stekpanna under omrörning. Efter ca 10 min med ständig armträning är riset nötbrunt och färdigt. Ta av det från plattan och låt det svalna. Mal eller hacka det fint i en mortel, i en ren handduk med hjälp av baksidan på stekpannan eller i matberedaren. Det rostade riset ger en nötig smak till salladen och beroende på hur väl du finhackat det, en viss knaprighet. Riset reder också ”dressingen” och gör salladen mustig och saftig. Om du nu känner att du faktiskt inte orkar så kan du reda salladen men 1 matsked majsmjöl. Det blir inte lika gott men hellre en god men inte perfekt autentisk sallad, än bortarullade köttbullar till middag.
*=Vad Laab betyder vet jag inte men tydligen är thailändska svårt att översätta för jag har sett Laab stavas både Laap, Larp och Lahb.
Laab – varm thailändsk kycklingsallad
500 g benfria kycklinglår 2 schalottenlökar 1 msk neutral olja, t ex jordnötsolja till stekning 1 msk rostat ris ca 1 msk fisksås ca 1 msk färskpressad limejuice torkad chiliflakes eller hela frukter koriander och mynta salladsblad, ris, kål, gurkstavar och färska bönor till servering
Ta ev. bort kycklingskinnet från låren och hacka dem fint. Skala och strimla löken tunt. Stek kycklingen i oljan i en wok eller stekpanna på medelvärme utan att den får färg. Tillsätt ¾ dl vatten eller buljong om det verkar torrt. Ta av pannan från värmen och tillsätt löken. Red med det rostade riset och smaksätt med fisksås, limejuice och torkad chili efter smak. Blanda ned grovhackad koriander – även stjälkarna – och mynta vid servering. Salladen ska helst serveras ljummen på ett salladsblad och gärna med grönsaker till. Jag äter gärna ris till. Inte för att jag inte blir mätt utan för att riset svalkar hettan.
När japanerna besöker ishotellet i Jukkasjärvi beställer de inte det här. Men de kanske borde. Det är snabblagad vardagsmat när den är som bäst.
Renskavsyakiniku Lagom till 2 lagom hungriga och inte så grönsakssugna vuxna.
1 gul lök eller en bit purjolök 1 vitlöksklyfta 2 msk sesamolja till stekning 1 paket skav av valfri sort 1 tumstor bit ingefära 4 msk japansk soja 2 msk socker eller mirin Ris, grönsaker och sesamfrön till servering
Skala och strimla purjolöken och finhacka vitlöken. Fräs den mjuk i oljan. Tillsätt den lätt-tinade skaven och bryn den runt om ca 5 min. Riv ingefäran fint och blanda med soja och socker och häll på. Strö över sesamfrön. Servera med ris och grönsaker.
Nytt år med nya vanor. En riktigt bra och god vana är ju att göra ännu godare mat, som till exempel en riktigt smaskig kolasås. Jag skulle nog kalla detta kolasåsernas kolasås med nötig smörig smak av brynt smör, djup av några kryddmått salt och extra smak av vanilj. Såsen toppade minstingens snabbgjorda födelsedagstårta – banoffietårta gjord på färdiga marängbottnar, vispad grädde, bananglass (Ben&Jerry), bananer och kolasås. Behöver jag säga att det var supergott?
Kolasås på brynt smör 75 g smör 1,5 dl grädde 1,5 dl råsocker eller ljust muskovadoråsocker 2 krm salt 1 krm äkta vaniljpulver eller inkråmet av 1 vaniljstång
Bryn smöret i en tjockbottnad kastrull tills det doftar nöt och är ljusbrynt. Tillsätt grädde och socker och koka upp. Koka på mellanvärme i 5 min under vispning tills såsen tjocknat. Tillsätt salt och vaniljpulver. Låt svalna något innan servering. Såsen tjocknar när den kallnar, rör ut den med en matsked kallt vatten till önskad konsistens.
Skriv ut
Jag är Ylva – kock, skribent och ekonom. Sedan 2005 jobbar jag som matkommunikatör. Mina recept är inspirerande, fungerande, situationsanpassade och hyfsat nyttiga. 5:2 och andra dieter väljer jag bort precis som anklever, inte för att det inte är gott, utan för att jag inte vill bidra till djurplågeriet. Och så tycker jag vi ska äta mera grönt och mindre kött, men från gladare djur.
Kolla in Asian Station på taffel.se.
Där bloggar jag om asiatisk matlagning och lägger upp asiatiska recept.
Namaste!
